………….så här jag hade tänkt det när jag återupplivade bloggen! Att det skulle gå månader utan några uppdateringar alltså! Men tiden går vansinnigt fort när man är lycklig! Tänker inte tillåta mig att få dåligt samvete över det utan njuter istället av varenda sekund tillsammans med nära och kära.

”Dagen idag är en märklig dag,

den är din

Gårdagen föll ur dina händer;

den kan inte få mer innehåll än du redan har givit den

Morgondagen vet du ingenting om,

men dagen idag, den har du,

använd dig av det.

Idag kan du glädja någon,

idag kan du hjälpa en annan.

Dagen idag är en märklig dag –

den är din”

DSC_0039

Vår lille Gyllenepälsade Bossman har nu varit hos oss i 4 månader och vi njuter av vår resa genom livet tillsammans. Otroligt hur fort den korta valptiden går! Från en luden, fluffig, liten valp med pirayatänder har han förvandlats till en ”gänglig” tonåring. Tappat sin fluffiga päls, fått nya tänder, dragit iväg både på längden och på höjden.

Vissa dagar i november/december tyckte nog storebror Wiktor att han var ett riktigt monster som ständigt hängde honom i öronen, svansen, halsen och i byxorna. Wiktor har varit tålamodet själv när det gäller Bossman. Nu har en jämnvikt infunnit sig. Båda är väldigt tydliga i sitt ”hundspråk” och det lyser harmoni mellan dem.

Jag har försökt att ge dem kvalitetstid en och en.

Med Bossman började vi i november hos Ingela med att lägga grunderna för bl.a. stadga, inkallning, ingångar, snabba lägganden, ställanden, bakdelskontroll mm. Bossman älskar att behaga, är lyhörd, träningsvillig och ett riktigt energiknippe! Allt med en härlig charm och glimt i ögat! Här känner jag att det är jag som måste hänga med och bli snabbare i inlärningsmomenten, belöna det jag önskar, vara noggrann osv.  För att underlätta för mitt minne har jag, faktiskt, skrivit en ”Träningsdagbok”.

Med Wiktor fick jag klura, fnula,  söka knappar, jobba på belöningskriterier, jobba med föremålsintresse mm men här är det ”pang på rödbetan”.  En riktig utmaning för mig alltså!

Förra veckan började Bossman och jag en ”Aktivitetskurs” hos Ingela. Den består av 7 tillfällen utspridda under veckan och även några helgdagar. Varje tillfälle är mellan 2-3timmar långa. Vi är 7 ekipage som kommer att få guidning och vägledning av Ingela inom bl.a. lydnad, sök, spår.

Den 20/1 var det uppstart i ”Ladan”. För Bossman är det stort att bara få komma till en ny miljö med nya hundar och förare. Vi tränade på olika uppgifter, skifta snabbt från tex linförighet till bus till stadga till inkallning. Bossman tog ett par, välbehövliga, goldenrace men över lag är jag så nöjd över det som vi gjorde. Tycker att han mer och mer har fokus på mig och den uppgift som vi skall göra. Han är ju trots allt vara en liiiiiiten valp ;-)! Att se den glädje och lycka som han utstrålar när vi är tillsammans värmer mitt mattehjärta.

Den 27/1 var det åter dags för Aktivitetskursen. Vi var även denna gången i ladan och jag märkte när vi gick dit att Bossman kände igen sig. Svansen viftade som en propeller! Den här gången tränade vi bl.a. på inkallningar där tre hundar satt med ryggarna mot varandra. Kalla in alla, kalla in två, kalla in en. Gå tätt, tätt tillsammans med hunden (vi fick olika nummer 1-2) och på kommando antingen träna stadga (dra i kopplet) eller lägga hunden när vårt nr kommenderades. De andra vandrade hela tiden. Pallträning med belöning i bakdelskontroll. Här känner jag, förutom att Bossman gärna vill hoppa, att vi kommit en bit på vägen. Mellan momenten lade jag in många micropauser så att Bossman hann att ”landa” mentalt. Fick ett litet race, efter 2 ½ tim träning, men valde att inte springa fram till andra hundar/förare! En pirrande, häftig och skön känsla sprider sig i kroppen när vi tränar.  En riktig energi-boost!

Den 23/1 besökte vi Hundens Hus i Norrköping tillsammans med Ancki och hennes Agnes. Riktigt fin lokal som kändes inbjudande när vi efter många om och men fick upp dörren :-)! Bossman fick nosa runt i träningslokalen, bekanta sig med en agilitytunnel och träna på snabba lägganden och ställanden. Mest fick han ”bara vara”, småbusa med Agnes……….. Ancki och Agnes gjorde ett suveränt vittringsmoment! Hatten av för er!

collage1

Med Wiktor

har jag tränat mycket ordförståelse. Han är inte direkt typen som gillar att man spåpillar i detaljer men med korta, korta pass har det gått riktigt bra! Och med en glad attityd, svansen viftar och kroppen talar sig tydliga språk: det här är störtkul matte!

Tillsammans med ordförståelse och uthållighet har vi tränat mycket på fjärren där jag numera kan känna en trygghet i att han både inser och förstår vad som jag förmedlar.

När det gäller de andra momenten i elitklass kan jag känna en försiktig optimism. Visst har vi otroligt långt kvar tills allt blir som jag önskar men, men…………jag njuter av resan och det verkar Wiktor också att göra! Det är det mest betydelsefulla för oss! Vi är dagens exempel på att ” Rom inte byggdes på en dag” :-)!!!!!!!!!

Igår, den 24:e januari, åkte Wiktor och jag på en Fritt-följkurs som Ingela anordnade.

Ja, jag vet………..har blivit riktigt Ingela-beroende men det beroendet har jag ingen som helst lust att bli av med!

Vi var 6 ekipage som såg fram emot vad dagen skulle ha i sitt sköte. Började 09.30 med att presentera oss och vad vi ville få ut av dagen. I vårt fall var Ingela och jag rörande överens om att korta, roliga, effektiva, noggranna småpass skulle passa Wiktor och mig.

Vi filmade varandra, först 1½ minut rent tävlingsmässigt och sedan 2½ minut med belöning. Här blev det inte riktigt som jag hade tänkt mig ;-)! Wiktor var supertaggad under det första momentet vilket kändes betydligt bättre än det andra även om han vid ngt tillfälle ”släppte” (fokus på den externa belöningen). Hoppas att kunna lägga ut filmsnutten senare under dagen! Eftersom han, ofta, inte sitter vid halter valde jag att belöna dessa MEN jag skulle även ha belönat i själva marschen (gjorde det bara en gång). Haaaaaaa, måste också bli tydligare vid ffa vä. om halt och marsch!

Tränade på att hitta en belöningsposition. Eftersom Wiktor kan hamna lite efter så kom Ingela och jag fram till en övning som passade oss perfekt…………belönar framåt med ett litet hopp! Perfekt!

Avslutade med att vi förare fick insikt i hur en hund upplever själva fria följet. Tvåbent hund och tvåbent förare gav oss många skratt.

Det här skrev Ingela till mig efter kursen:

Du är verkligen enastående som förare Ewa!!! Du är så himla positiv. Jag kan inte låta bli att tänka på hur det såg ut förr och hur det ser ut nu!!! DU har gjort ett sådant fint arbete med honom, mer er”!

Dessa ord tar jag till mig av stor ödmjukhet och orden skall jag förvalta djupt inne i mitt mattehjärta. Även om vägen hit har varit/är som en berg-och dalbana så är det själva resan som är/har varit fantastisk tillsammans med Wiktor.

DSC_0024

 

DSC_0047

Innan snön och kylan kom i januari passade hundarna på att ”svalka sig” efter promenaden. Döm om min förvåning när Bossman slängde sig ut…….och simmade……….utåt !!!

DSC_0028

DSC_0029

 

Vi fortsätter med att njuta av ”Dagen idag”!

DSC_0061

 

 

Annonser