Lördagen den 5 maj 2012 döptes lilla Vilgot i Duvbo Kyrka, Sundbyberg.

Själva dopcermonin hölls i en väldigt familjär och lättsam stämning. Storebror Gustaf fick tex hälla i vattnet i dopfundet och en stolt farfar Björn fick läsa en fin vers.

Gustaf tar sig tid för lite reflektion under dopakten:-)!

Lite mys mellan faster Lotta och Vilgot utanför kyrkan!

Efter cermonin åkte vi hem till Caroline och Peter och åt en god buffé, kaffe och doptårta.

Alltid lika underbart att träffa ”Lilla Familjen”, Lotta och släktingar och alltid lika frustrerande att åka ifrån dem. Det positiva är att vi snart kommer att träffa Gustaf och Vilgot igen för den 2 juni skall Björn och jag vara barnvakter till dem.

Vi njuter av våren, grönskan, fåglarnas kvitter (göken är galen just nu), fruktträden som blommar och alla vårblommor.

 Fannie, dryga 11 år, njuter av att rulla sig i det nyklippta gräset, bada och ligga på bryggan för att spana på sjöfåglar.

Wiktor och jag har startat i Lydnadsklass II med blandade resultat. Tävlingen i Finspång och i Flen gav en härlig och kittlande känsla om att vi är på rätt väg.

I går, den 17:e maj, tävlade vi på Norrköpings BK. Jag var lite orolig och mycket pirrig i magen över om känslan skulle infinna sig eftersom vi fick vänta ett par timmar innan vår klass startade. Vi drog startnummer 7 av 8 tävlande.

Strax före vi skulle gå in testade jag Wiktor med lite lek och bus och ja, känslan kom! Fria följet kändes sissådär men efter dettta moment kändes det som att vi flöt fram och hade roligt tillsammans programmet igenom.

Protokoll från dagen:

Platsliggande:   10

Fritt följ:            7 Växlar pos. dk, sent o snett sättande.

Läggande:         9 Tveksam

Inkallande:        8 Stöter mot föraren. bra ink.

Sändande med ställande:   10 Bra

Apportering:      9 Dk ingång (Wiktor var på väg fram till domaren:)…)

Fritt hopp ö hinder:   9 Slarvigt avslut. (Jag blev så lycklig över att han hoppade/satte sig så jag klappade om honom innan täv.led. sagt moment slut, det bjuder jag på eftersom vi haft problem där)

Fjärrdirigering:   8,5 Tveksamt läggande

Helhetsintryck:   10

SUMMA: 179p och klassvinst.

Domare: Berth Nilsson

Bilder från dagen: Ancki Strandberg

 Det är en häftig, underbar och nästan helt obeskrivbar känsla som infinner sig när Wiktor och jag får uppleva ”det är du och jag matte” tillsammans! Han var otroligt taggad, pigg och hade en härlig attityd genom hela programmet! Jisses, vad jag är lycklig och stolt över att vara hans matte!

Vill passa på att tacka Ingela för att hon givit mig en hel drös med verktyg för att kunna genomföra momenten, alla mina härliga och stöttande träningskamrater och  min man Björns uppmuntran, stöttning och tålamod när jag ägnar så mycket tid åt hundträning som är min största hobby!

Det var många fina program som vi såg den här dagen och jag vill gratulera alla ekipage för fina rundor med sina fyrfotade vänner.

Framför allt vill jag, från botten av mitt hjärta, gratulera Ancki och hennes härliga ”Pärla” Agnes som tog sitt Lp II igår. En finare vän både under träning och privat är svårt att finna! Grattis min vän!

Bilden har jag ”snott” från Ancki, hoppas att jag är förlåten!

Efter prisutdelning stannade vi kvar vid klubben. Anckis uppfödare Catherine var här för att tävla och för att träffa Ancki. Jag hängde på, liksom…….;-). Mina öron fladdrade och sög in allt som Catherine tipsade om vad gäller lydnadsbitar anpassade till Ancki och Agnes. Även jag fick tips på en del detaljer som vi kan finslipa på i tvåans moment. Tusen tack för dem Catherine!

Efter detta åkte vi till Drömgruvan för vattenapportering. Wiktor och jag är precis ”gröna” vad gäller apportering och det var jättekul att se duktiga Catherine och Ancki med sina hundar.

Även vi testade, Wiktor simmar gärna ut och hämtar dummien men sedan släpper han den innan han går upp ur vattnet. Här fick jag jättefina tips helt anpassade efter Wiktor och mig av Catherine, tusen tack för dem! Här skall tränas under sommaren, det kan jag lova!

Efter 12 timmar på turné kände jag mig rätt så urlakad men full av välmåendeendorfiner när vi kom hem.

Foto: Ancki Strandberg

CARPE DIEM!

Annonser